lilla moi väljer hellre en mysig hemmakväll med bara sig själv en fredag som denna än att gå till ett ställe som hon måste gå (45 minuter) tillbaka hem igen från mycket sent på natten då det är mörkt ute och bovar och banditer finns ute på gatorna. Nejdu tack!

Jag tog en rask promenad hem och väl hemma så tog jag en skön dusch, nu sitter jag i mitt gråa fina nattlinne som jag köpt på H&M hemma i de djupa skogarna.

Det är jätteroligt för folk som tycker om uteliv att det finns så mycket sånt här, men jag är nog lagd lite till den lugnare sorten. Jag vill inte dricka mig askalas för att lära känna folk -nej det gör jag hellre i nyktert tillstånd(och när det är ljust så man ser varandra).

Jag ser mer glädje i att ligga på stranden, picknicka, shoppa och sådana saker.

Förlåt alla spanjorer och framförallt snälla Yolanda som jag bor hos, hon tycker kanske att jag är dålig på att anpassa mig till den nya kulturen då jag inte vill gå ut om kvällarna, men må så vara då! Det känns inte värt det. Jag är mörkrädd och en mys-are och trivs då jag får sova tidigt!

Jag tror nog hon förstår att alla inte är lika, det finns säkert spanjorer här som hellre tar det lugnt än går ut jämt o ständigt, de kanske är få men nog tror jag ATT de finns.

Och ojalá det är ju bara första helgen! Vi har 15 helger till !

Haha, mitt favo ord att säga, "Ojalá" :D Det är så skönt i munnen.

Nu har jag provat olika märken på vatten.. den senaste jag köpte (ikväll, 1,5 liter! ) heter fuente Primavera och den smakade inte alls speciellt bra.. Smakar så mycket klor.. eller vad det nu är ..

Vattnet som vi har här hemma är bra, kommer inte på vad det heter.

Och Aquabona Fontoira samt Aguavida.

hasta luego!

På väg hem ville jag knäppa kort på dessa blommor, allt har så fina färger här.

När jag kommit hit vet jag att jag strax är hemma.

 Vrider jag huvet till höger när jag ser rondellen så kan jag se denna tjur som står på toppen av ett berg! Bara en låtsastjur förstås..

Innanför porten bakomför den silvriga bilen så bor jag!

ÄNTLIGEN FRAMME!

tack för titten.

så heter en bok som Tomas Sjödin skrivit och som var den första boken jag läste, skriven av honom. Jag tror kanske att det var den första också, om jag inte minns fel. :) Alltså, jag har läst Tomas Sjödins första bok "När träden avlövas ser man längre från vårt kök" en gång.

Tomas skriver på ett sånt trösterikt sätt och jag känner verkligen att det finns någon som har fått en tuffare utmaning i livet än vad jag har.

Det är ett sånt enormt previlegium att få åka iväg såhär utomlands och studera, det är det verkligen. Men det ändrar ju inte det faktum att det är påfrestande för en ung tjej som levt ihop med sina föräldrar hela livet. Man tror alltid att gräset är grönare på andra sidan men faktum är att man måste städa bort en hel del massa bråte först innan man ens hittar gräs som har någolunda samma färg som det hemma.

Men man lär sig tycka om olika sorters gräs, bara det är frodigt och grönt.

Nu hoppas jag att ni förstår att jag inte pratar om verkligt gräs, för gräset här i Spanien är, på de platser det inte konstbevattnas, helt torrt och gult!

Tillbaka till ämnet, imorse när jag vaknade så kom jag helt plötsligt på vad Tomas Sjödin kanske kan tänkas mena med innebörden av namnet han valt att ha på sin första bok.

Här kommer min spekulering:

Hemma i Sverige satt jag bakom ett tryggt stort träd som jag sprungit runt flera gånger. Jag visste hur barken såg ut och jag kunde höra blåsten i löven. Det var bara det att jag tyckte att trädet börjat bli för litet och det fanns inte längre saker att upptäcka. Jag kunde tillochmed vilken myrstack som klättrade upp på grenarna för att leta saker att äta!

Därför började jag plocka bort alla löven från trädet och då kunde jag se att inget annat träd såg lika tryggt, inbjudande och välbekant ut som "mitt" träd, trots att det var utan löv.

Mitt träd är inte alls dåligt egentligen. Mitt träd är det finaste trädet som finns!

Så tänker jag om mornarna..

-Tankar från en artonåring på vift från sin kära mamma och pappa..