HAHAHAHA! JAG ÄR KUUUL! se här hjärtat! titta bara!

Jag satt och msnade, och personen jag pratade med sa att denne satt och tittade på komedi.. "kommmmeeediiiii"

Då försökte jag vara kul, och sa "ko me di".
Och vad är det då? hahaha
"COW WITH YOU!"  hahahaha

Åh, är inte detta pappahumor så vet jag inte VAD! Ordlek. Min pappa tycker iallafall om det, jag måste komma ihåg att berätta det när han kommer hem! hihi.

LE hjärtat! LEE!

Jag har träffat en ny man, han kallas Ekå(h)!

Jag är så nyfiken på vilka ni är! Kan ni inte lämna mig en kommentar och tala om det för mig? :)

Då har jag något att se fram emot.

Jag var föressten inne på min skolas hemsida och räknade dagarna som är kvar tills skolavslutningen, vill ni veta hur många dagar det är? 34 dagar skoldagar! Det är verkligen ingenting nästan! Åååh, vad jag ser fram emot sommaren.

Det är 39 dagar tills min födelsedag också. :) hurra för mig.

Idag har jag varit och pratat med M. Behövde vårstäda lite bland alla mina tankar.

Kanske har hjärtat rätt i det hon säger, att jag inte borde tänka så mycket. Men hur ska det gå till, det är ju sån jag är. Precis som att ta ifrån en idrottsman sin sport, eller en fisk sitt vatten.
Det kommer sig naturligt att jag grubblar, vrider och vänder och spekulerar. Ibland känns det som att jag har ett eget rum i mitt huvud, där jag kan sitta och fundera för mig själv, och när jag sen blir "väckt" och kommer ut ur rummet känns det precis som att jag varit någon annanstans. Hemma.

Men inte hemma i lägenheten där jag bor tillsammans med mina föräldrar. Utan hemma, hos mig själv. Hemma i mitt huvud. :)

Jag finner mig ofta frustrerad över att jag inte kan rå över min egen situation riktigt. Att jag är där jag är och måste GILLA LÄGET. Jag kan ju knappast växa upp fortare än vad som är tänkt, jag kan knappast planera in att fylla år oftare så att jag tillslut äger en siffra som säger att jag är vuxen.

Jag veeeeeeet allt det.
Men ändå är det så jobbigt för mig att bara acceptera.
"Knivig situation" tänker ni, "jobbigt att försöka rå på nåt man inte kan. Det borde ju vara omöjligt vid första tanken". Jaaa, precis så är det! Allt är mitt dumma huvuds fel, jag vill nog inte förstå. Samtidigt som jag förstår och VET allt för väl hur det ligger till.

Jag tror jag har två personligheter! Jag tror att jag kan känna två känslor starkt på samma gång. Känslor som motsäger sig varandra.

Det låter luddigt. Jag är luddig, jag tänker för mycket. :)

Schitzofreni börjar synas i tonåren? :)  

Jag ska nog skicka ett kort med texten "tack för hjälpen med vårstädningen".

tjing!