Ems o jag hade en jättemysig lördag igår! Vi köpte glass på Ica Kvantum och sen åkte vi en massa bil och kollade runt lite granna. =)

Krullis*

Plötsligt är det lördag igen, veckorna går så hiskeligt snabbt! Jag förstår inte var all tid tar vägen. Kanske är det som någon förklarade för mig att tiden är som en spiral som blir snävare och snävare ju längre ner man kommer. Och nu är vi rätt långt ner i spiralen och därigenom går tiden väldigt fort?

Vad vet man..

Idag sovde jag väldigt länge, till klockan kvart i tolv! Jag räknade att det var ungefär dryga 11 timmar som jag sovit. Helt och hållet en STOR skillnad jämfört med tidigare då jag gick i skolan då jag vaknade halv sju varje morgon - spelade ingen roll vilken tid jag gick och la mig.

Positivt för mig, och för andra också.

Vi hade inga smörgåsar i skåpen idag så jag fick nöja mig med mjölk och flingor. Mjölk och flingor går inte! Flingorna blir mjuka och alltihop kladdar ihop sig till en deg. BLÄÄÄÄ

Fil och flingor går bättre -faktiskt riktigt bra. Vaniljyoghurt är toppen.

Jag tror att jag ska ta mig till Coop och köpa en sån där god smoothie på tetrapack. 

Tjing. 

Jag funderade på om jag skulle våga räkna dagarna som är kvar fram tills dagen då jag reser härifrån. Jag bestämde mig för att räkna, jag var alldeles för nyfiken. Jag kom fram till 53 dagar, idag medräknat.

Det är inte speciellt många dagar.

Nu blev jag nervös. :) 

Från och med nu är jag krullig.

Det har varit en bra ledig dag idag. Jag och Verum gick på stan och kollade prylar. Jag hittade en kjol!

Verv skulle jobba och då begav jag mig till F och hjälpte till att städa ur hebret, fyra turer till Må soptipp. Vi fick tilldelat oss "Veckans stjärna" för flest antal turer med fullpackad släpvagn. :)

Imorgon beger jag mig till frissan klockan 9.30 Spännande!

Tjingtjong!

Jag har aldrig fått en glasbit i foten.

Det är väl konstigt? Jag tycker att var och varannan säger att de någon gång trampat på en glasbit. Nog har jag trampat på glasbitar men aldrig så att de gjort hål i foten och lirkat sig in.

Ibland tillhör jag väl inte bland de smidigaste av människor, det händer att en lampa fälls så den går i kras eller att jag får "nervryck" och tappar det jag håller i händerna. (Vissa skulle tillochmed sträcka sig till att kalla mig klumpig! -räcka ut tungan-) Även om det råkar sig så att en glas-sak går i tusen bitar så har jag aldrig varit med om att jag fått en bit i foten!

Kanske har jag för hård hud under fötterna efter många års sommar-springade på asfalt?

Eller så är jag väldigt duktig på att parera :)

Peppar peppar, ta i trä. Jag har än inte levt mitt liv klart så jag vet ju inte vad livet har att erbjuda mig. Kanske får jag en glasbit i foten, på ett eller annat sätt. Eller så kommer jag föralltid tillhöra dem som aldrig trampat glas. Det skulle inte göra mig något om det var det senare alternativet, men eftersom det börjar bli sent och jag har jobbat hela dagen så börjar mina funderingar sväva. Kanske har jag missat något?

Jag har äntligen pallrat mig ut och kutat idag. Det var skönt och var precis vad jag behövde. Det har varit några veckor nu som jag lagt alltihop på is, efter att jag fick febern och allt det där. Men nu är jag på gång igen.

Jag tror att det jag kallat förkyldning egentligen är allergi! Igår morse så kände jag mig som vanligt, rinnig i näsa och stickig i ögonen så jag fick en allergitablett och den hjälpte. Imorse så vaknade jag likadan och då tog jag en av pappas C(K)estine och efter en stund släppte det!

Så tokigt det kan bli.

Jag vet att jag varit dålig på att lägga upp bilder den här månaden, jag lovar att skärpa mig!

Idag tackade en tant mig för att jag satt inne och småpratade med henne. Hon sa att hon blev glad över att jag kom in och satte mig en stund. - Hon gjorde mig glad som sa att hon uppskattade mitt sällskap.

Idag har varit en bra dag på jobbet, jag börjar sakta men säkert lära mig rutinerna och det känns förstås bra. Förövrigt så kan jag ALLA boendes namn! Bara det känns som något värd en eloge i sig, eller hur?

Kvinnan jag ska vicka för går på semester från och med idag så från och med nu får jag klara mig själv och det ska nog gå bra.

Jag har precis ätit ett päron som var sådär mumsigt mjukt och vattnigt som jag tycker om att de är. Men det duger nog inte som middag så jag måste väl lyfta på rumpan och sätta igång att laga något vettigt. Men VAD vet jag inte. Min syster är på jobbet och kommer inte hem förrän klockan elva och min mor och far har åkt till de mörka skogarna. (Stugan)

De bli väl bara te å laga lite mat åt mä själv.

(En lustig sak med att jobba på ålderdomshem är hur snabbt det går innan man snappar upp dialekten. Nog pratar jag som andra öviksbor (Den absolut snyggaste dialekten) men många äldre pratar olika mål då de inte kommer från stan, alltså mycket bredare.)

Känns som att jag döpt något tidigare skrivet till just "lightbulb" men just nu kunde jag inte komma på något mer kreativt.

Jag har fått en idé!

Som jag berättade så skrev jag ett mejl till Barbro B (hundmänniska) och frågade om lite tips för utbildning osv. Hon rådde mig till att läsa Etologi med inriktning HUND. Det känns på pricken som något som jag skulle kunna göra, toppen.

Men jag har tänkt - mer då? Räcker det?

Idag handlade mapa och jag på Coop och då köpte jag tidningen Härliga Hund som är helt enkelt underbar! Varje sida innehåller något intressant och lärorikt. Då fick jag den brillianta idén! Tänk om jag skulle bli journalist?

På så sätt kanske jag kan trixa ihop ett liv med ett arbete jag trivs med och samtidigt ha möjligheten att ha en hund. -För det har jag alltid sagt är ett av sakerna jag måste väga in i mitt arbetsval. Tänk om jag skulle ha turen att få jobb på en tidning som Härliga hund -Lyckan vore total.

Jag är en människa som behöver mål, jag vill ha något att fästa blicken på. Jag vill inte gå några kringel-krokar utan pang på rödbetan. Visst är detta också ett problem och säkert en stor anledning till att jag ofta och lätt stressar upp mig, men ändå fortsätter jag för att känslan att VETA vad jag vill ger ett rus. Jag vill ha koll, som jag sagt tidigare.

Skulle det vara möjligt? Kan jag kanske i framtiden vara någon som presenterar mig och svarar på frågan "Vad jobbar du som?" med "Journalist".

Låter inte så tokigt.

Men nu måste jag landa med fötterna på jorden igen, sluta dagdrömma och kanske göra något vettigt för en gångs skull...... snart, ska bara titta lite till..