Jag tycker att det verkar som att vi står mitt i veckan just nu. Det är onsdag och det är bara två dagar kvar till helgen.

Jag har legat och sovit på sängen med Doris bredvid mej som troget stöd. Tiden går snabbt och jag hinner nästan inte med att blinka förrän allt är "förra veckan!". Kan vi inte ta en vecka i taget? Just nu känns det som att det är minst TVÅ veckor som går parallellt med varandra.

Oufh!

Jag har ont i halsen och mina öron gör ont.. :( Buhu.. stackars mej.