Det blev inget skrivet igår.

Jag vet faktiskt inte varför, det bara, blev inte.

Jag har mejlat familjen på Mallis och talat om att jag inte kan komma. Jag har haft ett djupt samtal med mig själv om det hela och kom fram till att det är inte värt att jag ska tappa sömnen över det hela. Att jag ska känna mig helt slut i huvudet pga all stress. Det är bara dumt att pressa ut de sista dropparna ur sig för att hinna med allting.
Och sen; har man bara de sista dropparna kvar att ge, så blir det knappast ett väl utfört arbete heller.

 Men hjärtat hakade ju på när jag frågade henne kring det, så det kändes iallafall skönt att ha en "backup" som jag kunde rekomendera till familjen. Då har man inte lämnat dem helt i sticket iallafall. Hoppas allt går bra med det.

Har suttit och lyssnat på ett föredag i aulan. Det var IC3or som hade som slutprojekt att anordna en föreläsning och de hade tagit dit en Socionom (stavas det rätt?), en Dietist och en som skulle prata om träning.

 Socionomen pratade om var Stress och stresshantering, hur man upptäcker och förebygger osv.

Det läskiga var att jag kände igen mig, i allt.

Att jag har svårt att sova, jag somnar bara när jag är helt utmattad, jag känner att jag tappat intresset för att göra saker jag tidigare tyckte var kul (gå ut med kompisar, fika, träffas, springa), att jag har dåligt humör (som jag låter gå ut över Fredrik), att jag tror  vet att jag måste få topp-betyg i allt jag gör för att bli erkänd av andra, att jag kan tro att JAG måste göra allting för att det ska bli gjort perfekt.

 Det var faktiskt något att skratta åt, hon frågade församlingen "Känner någon här någon Perfektionist?" många hummade och aa-ade. Då sa hon "Det är väl det mest komiska sätt en människa kan ha för sig! Om ni tänker efter, Perfektionisten tror att allt som måste göras, måste göras av dem själva, för gör någon annan det blir det inte gjort perfekt. Därför tar de på sig HUR MYCKET SOM HELST. Vem kan leva så en längre tid?"

Jag är sån,
ett exempel var i helgen när jag och Fredrik skulle baka, jag blev så rädd när han började busa med mjöl, chocklad och allt var det var, att jag blev arg och snäste på honom att han skulle sluta. Han försökte bara få mig att le.
Inget fick hända som jag inte kunde ha kontroll över. Tappade vi mjölet, kanske vi skulle bli tvingade att använda LITE mindre mjöl i kakan!!
- So what? Det gör väl ingenting. Det är ju bara VI två och FAMILJEN som skulle äta utav den. Man behöver väl inte vara bäst på allt föressten? Skulle den bli dålig så är det väl ändå inget yrke jag tänkte satsa på och måste bli värdsbäst i..?

 Jag skrattar åt mig själv, men det är precis sån jag är! Jag är livrädd för att misslyckas. Misslyckas jag är jag dålig. SKITKASS.

Jag tror att när jag anstränger mig som bäst, och får MVG, då har jag i mitt huvud nått den aktuella "Godkänd-gränsen". Inget annat än MVG är Godkänt.

Ska jag tänka så, då måste jag ju fundera över; vad krävs av mig att jag ska kunna prestera SKIT BRA då? Om MVG är det högsta värdet i betygsystemet som GÅR att få, och jag tror att det är i jämvikt med ett G..?

Sen; vad skulle hända då? Om jag fick ett resultat som var ett G?
Går jorden under Sofie? : Nej..
Kommer någon du älskar dö? : Nej..
Får du inte sova innomhus längre? : Jo..

Jag vet inte VAD som jag är så rädd för ska hända, men jag är vettskrämd iallafall. När jag kommer hem så ska jag skriva ett citat ur boken jag började läsa, Tillsammans heter den. Hur man lär sig att vara en bra medmänniska och lär sig känna medkänsla och respekt för andra människor. Det stod så bra i den boken, som verkligen visar hur jag tänker och tror.

Vi tar det sen då.

Men man får inte ge upp, keep swimming, keep swimming.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Jag har inte varit här på jättelänge! Det var trevligt att komma tillbaka och upptäcka att stället verkligen förändrats - till det bättre! :) Jag är lite besviken på blogg.se för nu på slutet har det blivit så svårt att ta sig in. Det vill...

  Nu är ni varmt välkomna till min nya bloggadress! www.sojf.blogg.se   VÄLKOMNA, VÄLKOMNA! ...

  Doris är ju störtfin! =)    Idag har det varit fullt med intriger inom hemmets fyra väggar. SIMSON började med att jaga Doris! *alla drar åt sej andan* och när jag gick efter Simson och skulle bråka på honom "Dumma Simson!" så såg jag att han hade...

  Rackarns! Det ringde en trevlig sjuksköterska från min vårdcentral som sa att de hade en tid för vaccination IDAG! HURRA, tänkte jag, då får jag det bortgjort!   Men nehe, så enkelt var det inte. På frågan "du är väl inte förkyld?" svarar jag "öh...