Simson!

Jag vet inte varför jag gör på detta vis.

Men redan nu känns det som att jag längtar tills jag kommer tillbaka hem igen. Inte för att jag inte vill resa iväg, utan problemet är att det är inte mitt mål. Det är ett delmål som kommer ta mig till det jag verkligen vill; jag vill ha möjligheten att flytta hemifrån och bara bo. Jag vill försöka själv.
Jag känner mig som ett småbarn som säger till sina föräldrar "KAN SJÄLV!" när föräldrarna försöker hjälpa med att knyta skosnörena. Jag vill försöka klara mig själv, jag vill ha något som jag får kalla mitt.

Jag är hemskt rastlös.

Jag tror nog att jag blir nöjd när avresan närmar sig, inte förrän då kommer jag förstå hur stort det är för mig. Just nu så känns det inte tillräckligt verkligt att jag nöjer mig med det äventyret.

I sinomtid löser det nog sig.

 

Karin

30 maj 2008 20:02

Vad spännande! Även om det blir nervöst så är jag säker på att du inte kommer att ångra dig. Du kommer att växa...

http://Karinpersson

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Jag har inte varit här på jättelänge! Det var trevligt att komma tillbaka och upptäcka att stället verkligen förändrats - till det bättre! :) Jag är lite besviken på blogg.se för nu på slutet har det blivit så svårt att ta sig in. Det vill...

  Nu är ni varmt välkomna till min nya bloggadress! www.sojf.blogg.se   VÄLKOMNA, VÄLKOMNA! ...

  Doris är ju störtfin! =)    Idag har det varit fullt med intriger inom hemmets fyra väggar. SIMSON började med att jaga Doris! *alla drar åt sej andan* och när jag gick efter Simson och skulle bråka på honom "Dumma Simson!" så såg jag att han hade...

  Rackarns! Det ringde en trevlig sjuksköterska från min vårdcentral som sa att de hade en tid för vaccination IDAG! HURRA, tänkte jag, då får jag det bortgjort!   Men nehe, så enkelt var det inte. På frågan "du är väl inte förkyld?" svarar jag "öh...