Igår var det en månad sedan julafton! EN MÅNAD, kan ni tänka er så tiden swischar förbi? Om ungefär tre månader är all snö och kyla borta och vi ligger på "rätt" sida nollsträcket, vi går mot våren! Jag tycker om våren, på våren känns det lättare att leva, kanske får man lite livskraft av alla humlor och fjärilar som lever upp? Träden börjar vakna ur sin djupa sömn och strax bjuder de på fina gröna blad.

Våren är bra, om våren mår man bra, jag önskar er en bra vår! Jag tänker må bra i vår!

Jahapp.. Doris vill ha kattungar!

Eftersom vi bara haft hankatter så länge jag har varit självtänkande så är det ju självklart att jag inte kunde lista ut vad det var för fel på Doris. Mamma kom in på mitt rum efter att jag ropat

"Titta mamma! Doris är jätteglad!"

mamma står i dörren och tittar lite förvånat/skrattande på mej och säger:

"Öhm, tror du? Jag tycker det där ser misstänkt ut.. som att hon ville ha kattungar?"

Jag utbrister förskräckt:

"VA?! TROR DU!??!"

Ja..... så gick det till när Sofie märkte att hennes söta lilla kattunge inte längre var så oskyldig. :)

Idag har jag varit och köpt nagellack också! Två stycken lila, fina, ener.:)

Nu ska jag ut en sväng med Nikko!

Doris ligger på min röda filt och sover sött. (21 jan)

Morgonens bild, innan jag kunnit bädda ihop sängen! :) SEEE SÅ GRÅÅ HON BLIVIT!!! :D

Jag tänker mej att det ska ha något att göra med att det handlar om en viss ålder, men tydligen är det inte en åldersgrej, eller "tonårsgrej". Det finns tydligen kvinnor (varför är det mestadels kvinnor?!) som gått över gränsen för att kallas tonåring och "unga vuxna" som fortfarande inte har förstått hur små de verkligen gör sej.

Jag lever i tron att man lär så länge man lever och att man aldrig kan tro sej vara högre än någon annan. Varje möte jag har med en annan människa kan jag välja att ta vara på, för det finns alltid något nytt att ta del av och igenom det, utvecklas till något bättre (förhoppningsvis).

 Jag lever med den synen att jag tror att en människa växer genom att göra goda handlingar och försöka tänka utanför sin egna lilla bubbla. Det handlar om att kliva över i andra människors skor och känna hur de känns. Alla människor går runt med skavsår, det är ett faktum. Man får inte vara så naiv och tro att man är ett offer och DEN ENDA som råkar ut för negativa saker.

I det stora hela får man ALDRIG se sej själv som ett offer, det är ett negativt synsätt och kommer aldrig ge annat än negativa tillbakaslag!  Jag tror att man alltid tjänar på att göra det bästa av vad man har, och att alltid behandla andra människor med vänlighet och respekt. För det är det enda sättet du kan få vänlighet och respekt tillbaka.

Vi lär oss av varandra, så som du behandlar mej ska jag också behandla dej.

Men det rättfärdigar inte att behandla folk dåligt bara för att dessa personer i sin tur behandlar andra mindre bra! Hemligheten med att börja växa som människa är att göra RÄTT.

Jag ser det som en tävling, det här med att göra rätt. Inte för att det är en tävling i sej (!) , utan mer som en morot, att jag samlar poäng till mej själv varje gång jag gör en god handling.

 Behandlar någon mej nonchalant har jag två val :

Val nr 1: Jag kan behandla personen med samma sätt tillbaka och alltså få minuspoäng. Jag krymper mej själv. Det är inte speciellt svårt att vara otrevlig mot dem som är otrevliga.

Val nr 2: Jag kan låtsas som att personens dåliga utstålning aldrig har träffat mej. Jag bestämmer mej för att vägra sjunka ner på den personens låga nivå. Utmaningen är att behandla människor som behandlat en dåligt med värdighet. Klarar du det, tjänar du också poäng som alltså gör att du växer som människa.

Väljer du alternativ nr 2 så har du ingen skuld. Du har handlat rätt och ingen kan beskylla dej för det. Den oriktiga handlingen är helt och hållet den andra människans och den får själv stå sitt kast och tappar poäng. Den människan krymper och blir liten.

 Det tråkiga är att "små" människor aldrig själva inser hur små de verkligen är, medans "stora" människor aldrig skryter över sin storhet.

 Vem vill vara en liten människa? En människa som är naiv, egocentrisk, självgod och saknar den minsta gnutta av ödmjukhet?

Leta fram tävlingsmänniskan inom er och börja utvecklas. Man kan aldrig bli för utvecklad. :)

Om folk blir upprörda för att man glömt något, kan man trösta dem med att man inte har glömt det - man mindes det bara inte. - Allas vår, Nalle Puh

Kan inte läsa de raderna utan att tänka på min mormor som blivit så sjuk i alzhimers att vi glädjs när hon för ovanlighetens skull lystrar till "mormor!", eller då hon helt apropå säger min mammas namn, eller kanske helt enkelt bara genom en antydning verkar veta att det finns något djupare i den guldring jag har på mitt mittersta finger.

 Hon minns inte oss från gång till gång. Hon kommer inte ihåg vad vi heter eller vad vi har för relation till henne överhuvudtaget. Vi skulle lika gärna kunna vara främlingar, men det bryr sej inte mormor om. Vi kliver in på hennes rum för att hålla hennes hand och lyssna på henne och göra henne lite sällskap.

Mer än så behövs inte. Man får inte ha så höga krav på saker och ting med en älskad med alzhimers. Saker är som de blivit och vi är glada när vi får henne att skratta och tvärtom.

 Jag tror inte att mormor har glömt bort oss, hon minns oss bara inte..

Åh, tvärtomvis! :)

Min Doris är den finaste Dorisen som finns! =) Att hon låter hår och gör mej helt lurvig är bara småpotatis.. någon måste ju tjäna på att sälja klädrollers också!

"Det kanske läcker, är lite dragigt, ganska snett och rätt trångt... men förutom det är det ett drömhus!" - I-or

Jag tycker att det verkar som att vi står mitt i veckan just nu. Det är onsdag och det är bara två dagar kvar till helgen.

Jag har legat och sovit på sängen med Doris bredvid mej som troget stöd. Tiden går snabbt och jag hinner nästan inte med att blinka förrän allt är "förra veckan!". Kan vi inte ta en vecka i taget? Just nu känns det som att det är minst TVÅ veckor som går parallellt med varandra.

Oufh!

Jag har ont i halsen och mina öron gör ont.. :( Buhu.. stackars mej.